Summernights
Kvällen spenderades ute på Långholmen.
Jag älskar Stockholm!!
Kvällen spenderades ute på Långholmen.
Jag älskar Stockholm!!
Att det är varmt har väl knappast undgått någon. Efter en dag i stekande sol i parken var jag totaldäckad. Så söndagen ägnade jag mig åt att spy, ha ont i huvudet och tro att jag ska dö. Inte helt optimalt. Philip världens bästa hjälpte mig med allt! Nu är jag back on track och dricker seltinvatten för att få i mig salt. Inte gott alls.
Fler som inte fungerar normalt på grund av värmen är min kära dator. Skärmen har återigen lagt av. Jag trodde dock att jag kunde rädda den med min uråldriga 90-talsgråa externa skärm. Meeeeeen den verkar även ha börjat strejka. Efter diverse felsökning tog jag till något alternativa metoder. Jag ryckte fram kylklampen från frysen och la den i närheten av datorn. Det gjorde susen! För tillfället i alla fall. I går kväll fungerade skärmen och jag lyckades genomföra en back-up. Nu känner jag mig lite tryggare ifall den skulle klappa ihop totalt av värmeslag.
Dagarna kvar innan semestern minskar snabbt. På lördag befinner jag mig nere i Halmstad. Jag längtar!
Ibland är livet bra härligt! Sol, värme, glass, rosé!! Allt detta i en underbar park med underbart folk.
Jag gillar livet.
Idag efter jobbet gick jag och Philip och satte oss i Vasaparken för att njuta av solen. Nu är det sommar! Och imorgon väntar en viktig dag. Håll alla tummar ni kan och tänk på mig.
Nu ska jag se klart Midsomer och sen ska jag ladda med massa sömn.
Philip hintade om en ball sida och jag har utforskat den vidare. Sidan söker upp vad internet tycker om diverse saker, personer, ord och ting. What does the internet think. Bland de tio populäraste sökningarna hittar jag porr, Barack Obama, Gordon Brown, Hitler och Paris Hilton. Intressant samling.
Internet älskar:
Sex, Gud, Google och Jesus. Sen att internet även älskar Windows försöker jag inte bry mig om.
Internet hatar:
Spam, Lotus Notes, brott och Comic Sans. Där håller jag med.
Sen finns det även en del som internet inte bryr sig om alls. Där hittar vi på första plats mexikaner. Vidare finns: retards, Perez Hilton, Yu Gi Oh och andra personers problem.
Än så länge tycker internet inget om mig. Tur? Kanske.
I helgen var det dags för Where the action is. Det var blött, regning och kallt. Mycket kunde faktiskt ha varit betydligt bättre och mer ordnat, men jag antar att det är sånt man får ta på relativt unga festivaler. Men, jag ska inte klaga. Jag gick gratis in så det enda jag betalade för var paraplyförvaring, öl, mat och godis. Helt okej faktiskt. Det bästa var faktiskt att vi alla tre gick helt gratis. Philip och jag skulle dela på en biljett i och med att Fredrik hade skaffat två gratisbiljetter. Men! När Philip precis ska gå iväg för att köpa i dörren (i och med att vi sprang runt halva stan utan att hitta ett ställe som sålde biljetter så var vi ju tvungna att lägga en hundring extra) så kommer en kille fram till mig och frågar om han där ska köpa en biljett. Jag svarar då att han ska det och så får jag ett kuvert i handen och han säger att jag ska ge honom det istället. Eeeh, okej. Tack!
Så springer jag iväg för att hindra Philip från att betala. Utan att se vad det är jag fått och utan att tacka riktigt ordentligt. Jag öppnar kuvertet och där i ligger ett VIP-pass. JA! Nu slipper vi ju helt betala, men killen vi fick bandet av är spårlöst försvunnen. TACK i alla fall. TACK!
Kameran blev hemma i och med det hemska regnet men rockfoto.nu har naturligtvis fotat hela arrangemanget. Här kommer lite bilder därifrån.

Joshua Radin, lika bra som alltid!

Jenny Wilson, färgglatt och fint.
Att jag inte har sett filmen tidigare är ett under. Jag vill se den igen och jag vill se den i bra kvalité.
Så jävla vackert!
Ibland blir jag bara så matt. Då önskar jag att jag kunde bifoga såna här roligheter i mina mail.
Men jag är ju en lugn och sansad person så jag gör inte sånt.
Men jag vill.
Det är konstigt hur fort saker och ting kan ändras. Fredagen övergick från att vara en nagelbitare till världens lycka. Helgen fortsatte fint och i måndags kom det inte alls lika roliga beskedet. Inte roligt alls för fem öre faktiskt. Men sånt händer antar jag. Särskilt i kristider som dessa. Jag försöker i stället att se det positiva i kråksången. Vilket jag tycker jag är förvånansvärt bra på.
Nu väntar två viktiga dagar, sommar, Halmstad, Turkiet och förhoppningsvis positivt besked.
Hösten är väldigt osäker. Jag vet vad jag vill. Och det är dit jag SKA!